Som de flesta hundägare, har jag svårt för Nyårsafton.

Nelly är visserligen inte direkt skotträdd, men hon är definitivt ljudkänslig. Hon är också väl medveten om vilka ljud som är ovanliga och kommer utifrån, och betydligt känsligare för dessa. Som valp kunde hon bli påtagligt orolig av ljudet från snöplogen utifrån, trots att hon kunde passera förbi samma snöplog, eller en bullrande sopbil utomhus, utan att ens höja ett ögonbryn. Uppenbarligen vill hon alltså veta vad som orsakar ljuden.

Hon reagerar inte ett dugg när vi passerar en skjutbana i aktion utomhus, men visar tydligt obehag inför ljuden av smällare och fyrverkerier utifrån. Så att ha på TVn på full volym, som ofta rekommenderas i tidningar, hjälper inte ett dugg, om någon drar igång ett fyrverkeri på tomten bredvid samtidigt.

Smällare lär ju vara förbjudna nu, men på något sätt tycks de ändå gå att få tag i. Och trots att en del butiker har slutat sälja fyrverkerier, finns det ändå många kvar som gör det.

Jag vet faktiskt inte hur Nelly skulle reagera om någon idiot slängde en smällare under henne, eller om någon av grannarna plötsligt skulle dra igång ett jättefyrverkeri just när vi passerar på kvällsrundan. Och jag tänker inte utsätta henne för det heller, om jag kan undvika det.

Så på nyårsafton går vi sista kvällsrundan redan klockan åtta, och sedan håller vi oss inomhus.

Men om nu jag, som har en hund som bara reagerar med lindrigt obehag, ändå tycker att Nyårsafton är bland de otrevligaste dagarna på hela året, så kan jag tänka mig hur fruktansvärt det kan vara för dem vars hundar verkligen är skotträdda. Det finns hundägare, som tar in på ett hotell i Arlanda eller Torslanda övernyårshelgen, eftersom fyrverkerier är förbjudna där, på grund av närheten till flygplats. Och det finns hundar som tillbringar hela helgen darrande under en säng längst in i det bortersta sovrummet.

Jag önskar att folk ville tänka lite mer på det, innan de drar igång sina fyrverkerier.