När nu historiken om mitt woodland är avklarad, tänkte jag fortsättningsvis skriva någon sorts veckodagbok, om vad som händer i parken under olika tider på året. Så här är rapporten från vecka 1, (1-7 januari).

Niklas och Katrin kom ner dan före nyårsafton, och stannade över trettonhelgen, så jag har fått lite extra assistans med trädgårdsarbeten. Bland annat behövde jag hjälp med att beskära bokhäcken, eftersom jag har låtit den bli lite väl hög, och numera ogärna klättrar upp på stegar. Det är också dags att förbereda lämpliga ställen att plantera de rhododendron, som jag beställt från Glendoick i Skottland, och som kommer att levereras i mars.

Niklas grävde därför tre rejäla gropar för azaleor på nordöstra dammstranden under torsdagskvällen. Det står vatten i botten på alla tre, vilket visar hur extremt högt vattenståndet är i dammen, efter allt regn i december. När vattnet sjunker undan lite, ska jag försöka förstärka och om möjligt höja upp och utvidga markremsan mellan stigen och dammen, så azaleorna får bättre utrymme.

Det var plusgrader och hyfsat väder hela veckan, utom onsdag, då det regnade hela dagen. Övriga dagar har det gått att jobba ute, och jag har fortsatt lövräfsningen. Hela den övre delen av parken är klar, östra ängen avslutade jag på torsdagen och ägnar mig sedan åt den stora ängen söder om dammen. Lövet hamnade dels innanför bokhäcken, dels i skogsbrynet söder om den stora ängen, där det var flera ytor med stående vatten under den regniga perioden strax före jul. Jag har också fyllt på rejält med löv innanför stenraden på den mellersta platån, där det så småningom ska planteras en rad rhododendron.

På natten till lördag kom ett tunt lager snö, och på söndagsnatten smällde det till och blev kallt, så det blev ett uppehåll i lövräfsningen. Som säkerhetsåtgärd slog jag in vår nyplanterade Cornus Kousa i skuggväv, eftersom det förutspåddes klart och kallt väder de närmaste dagarna. Växling mellan kalla nätter och soliga dagar är ett betydligt större hot mot halvhärdiga buskar än ihållande sträng kyla.

Söndagen blev mycket riktig solig och kall. Niklas och Katrin beskar gemensamt bokhäcken på ca 165 cm höjd, vilket gör att jag kommer att ha lättare att hålla den i schack på samma höjd framöver. Själv ägnade jag ett par timmar åt att köra undan klippresterna till bålet, och sedan beskära den gamla apoteksrosen på Östra ängen, som hade lagt sig ner nästan helt i sydlig riktning, p.g.a tyngden från de tre meter höga stammarna. Jag hade planerat att slå ner en stödpåle åt den, på samma sätt som med nyponrosen på yttre ängen, men den verkade räta upp sig riktigt bra på egen hand efter att de tyngsta grenarna togs bort. så kanske det inte behövs.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har lyckars förlora min armbandsklocka ute i snön på morgonpromenaden med hunden, och så här i efterhand har jag svårt att fatta hur det kan ha gått till. Varför jag plötsligt skulle ha haft behov att skala av mig vantarna för att titta på klocka...

Jag är fortfarande utan bil, och eftersom det är jobbigt att ta bussen till och från affären skjuter jag besöken framför mig så länge som möjligt. Det avgörande är när filmjölken tar slut, vilket händer var nionde dag, och på måndagen, (15.11), var d...

Det har blivit lite si och så med bloggrapporterna på sistone – det ser ut som jag har tappat bort ett par veckor helt och hållet, och de senaste bloggarna är dessutom feldaterade. Inte för att det spelar så stor roll – det händer inte så...

Minns i november, den ljuva september, den tid då äpplet faller moget. Grå är november men ljus är september, för den som bara väntar troget. Mörk är december men ljuv är september, då livet är öppet och redoboget. Dofter vi anar och vinden oss manar...