Direktlänk till inlägg 17 september 2018

Veckodagbok 37, 10.9-16.9; "Bakgården" rensas upp

Av Viveka Ramstedt - 17 september 2018 20:20

Det är Karljohans-år i höst, så jag käkar stekt svampsmörgås nästan varje dag efter hundpromenaderna. Som jag redan har försökt förklara för min oförstående familj är ju en av fördelarna med att vara hundägare att man alltid har en "bajspåse" till hands i fickan. Flera andra hundägare tycks för övrigt ha kommit på samma idé; under torsdagspromenaden vid hundkappbanan mötte jag fyra olika par, alla med välfyllda påsar. Svampen räckte dock även till mig.

 

Vädret har varit ostadigt under större delen av veckan, vilket gör det svårt att få någon kontinuitet i trädgårdsjobben i parken. Men jag har ändå till slut fått alla vägkanterna räfsade, och även rensat rent från ogräs i de nyanlagda randplanteringarna utmed övre delen av Ferievägen. Ogräset har åtminstone delvis ersatts med marktäckare, bl.a försöker jag sprida den blåa nävan Rozanne till flera ställen. I övrigt blir det mest myskmadra, som jag tar från gången utanför vinbärsbuskarna, där den spridit sig enormt.

 

I entrélandet blev marktäckarna för tillfället Alunrot och Kantnepeta, och jag har också petat ner en Rozanne vid muren. Jag har mina tvivel om alunrotens härdighet, och kantnepetan ska så småningom få tillskott av mina sticklingar, så det här får ses som en tillfällig lösning. Fyra av rhododendronen från Glendoick väntar ju också på slutplacering, så det kommer att bli fler ytor att fylla när dessa är borta. (Det har förresten just kommit ett mejl från Rhododendronsällskapet, att det kommer att gå att beställa plantor från Glendoick även till nästa år. Frestande, men eftersom jag fortfarande inte har hunnit ta hand om alla från den förra sändningen, ska jag försöka behärska mig, och inte börja bläddra bland de förföriska bilderna).

 

Resten av veckan har ägnats åt baksidan av huset. Den nya inramningen av hundgården blev i stort sett klar under förra veckan, men det återstod en hel del jobb med att naja ihop de olika nätbitarna, sätta upp nya stödstolpar i gränsen mot grannen, och fixa till en sorts grind, så att jag kan komma åt den övre delen, utan att behöva tränga mig igenom buskpartiet.

 

Men det som krävde mest tid och arbete var faktiskt att ta bort den del av det gamla stängslet, som gick tvärs över min bakre veranda och gräsmatta, och som har irriterat mig ända sen hundgården byggdes. Det visade sig vara svårare än förväntat, eftersom min kofot naturligtvis var försvunnen, och jag dessutom hade använt extremt långa skruvar, med ett huvud, som inte passade till någon av mina skruvmejslar. Troligen hade jag fått låna någon skruvdragare tillfälligt av Niklas och Katrin. Eftersom de inte kommer hit igen förrän nästa helg, orkade jag inte vänta ut dem, utan tog istället till yxa och såg och så mycket råstyrka jag kunde uppbåda, (vilket uppriktigt sagt inte är särskilt mycket).

 

Efter en slitig eftermiddag och diverse fula ord, lyckades jag till slut få loss eländet från husväggen, så att jag kunde dra upp pålarna. Det var dock väl värt ansträngningen, eftersom det nu kommer att bli mycket enklare att sköta gräsytan på baksidan, när den inte längre delas av ett staket, och allting ser dessutom väldigt mycket snyggare och öppnare ut. Jag kan inte fatta att jag inte kom på den här idén redan för tre år sedan.

 

Bakre verandan har också alltid varit en del av mitt "förökningscentrum", och hela bakväggen av det gamla huset är täckt av krukor i olika storlekar. Eftersom mitt förökningsintresse vaknat till liv igen, lär nog många av dessa komma till större användning. Nu när jag kan röra mig fritt mellan verandan och växthuset igen, blir det lättare att flytta småplantorna ut och in beroende på årstid och väderlek. (Nelly får dock fortfarande inte vistas i växthuset på egen hand. Hon älskar nämligen att gräva i öppen jord, så fort hon får en chans, och det är inte nyttigt varken för vinrankans rötter, eller för mina golv, när hon går in med jordiga tassar efter välförrättat värv).

 

En sak som avslöjades under arbetet med stängslet var att det gamla syrenbuskaget norr om växthuset inte mådde bra. Det här partiet har alltid varit något av en "baksida" och syrenerna planterades som insynsskydd för fyrtiofem år sedan. Sen dess har de vuxit sig höga och rangliga, och eftersom de har begränsat med jord i bergsskrevorna har den senaste torrsommaren dessutom gått illa åt dem. Nu rensade jag upp ordentligt i syrenbuskaget, sågade bort döda grenar och de högsta stammarna och tog ner några skräpträd. Det finns redan gott om småuppslag, så allt ser inte helt hopplöst ut, men till våren ska syrenerna få ett ordentligt tillskott av kompostjord runt fötterna och förhoppningsvis en nystart.

 

Även Stephanandran, som vuxit sig jättestor och tagit över halva den bakre verandan, fick sig en rejäl beskärning. Den såg inte så rolig ut efteråt, men det är en tuff buske, så den lär säkert återkomma. Jag bestämde mig också för att kassera de gamla och ganska ruttna blomlådorna på verandan, som tidigare mest använts som mellanstation för förökningskrukor, och på senare år invaderats av den outtröttliga stephanandran, som rotat sig överallt i krukorna. Både jorden i lådorna och de många rotskotten kom till ny användning uppe vid staketet mot granntomten, eftersom taxusarna inte räckte till hela sträckan, och det inte behövdes något direkt insynsskydd längs en bit av gränsen. Återvinning har alltid varit ett av mina huvudmål, så jag var ganska nöjd efteråt.

   

Bakre verandan 2010, (innan den delades av hundgården och innan stephanandran tog över)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Viveka Ramstedt - 15 december 2023 10:15

Av Viveka Ramstedt - 29 november 2023 10:03

Jag har lyckars förlora min armbandsklocka ute i snön på morgonpromenaden med hunden, och så här i efterhand har jag svårt att fatta hur det kan ha gått till. Varför jag plötsligt skulle ha haft behov att skala av mig vantarna för att titta på klocka...

Av Viveka Ramstedt - 1 december 2021 16:34

Jag är fortfarande utan bil, och eftersom det är jobbigt att ta bussen till och från affären skjuter jag besöken framför mig så länge som möjligt. Det avgörande är när filmjölken tar slut, vilket händer var nionde dag, och på måndagen, (15.11), var d...

Av Viveka Ramstedt - 15 november 2021 17:21

Det har blivit lite si och så med bloggrapporterna på sistone – det ser ut som jag har tappat bort ett par veckor helt och hållet, och de senaste bloggarna är dessutom feldaterade. Inte för att det spelar så stor roll – det händer inte så...

Av Viveka Ramstedt - 8 november 2021 08:04

Minns i november, den ljuva september, den tid då äpplet faller moget. Grå är november men ljus är september, för den som bara väntar troget. Mörk är december men ljuv är september, då livet är öppet och redoboget. Dofter vi anar och vinden oss manar...

Presentation


Trädgård och hundar upptar en stor del av mitt liv.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2018 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards