Alla inlägg den 24 juni 2019

Av Viveka Ramstedt - 24 juni 2019 21:53

Gruslasset anlände på måndagen, och det fanns många hål att stoppa det i. Flera av mina projekt har fått stå på vänt åtskilliga veckor, eftersom det behövs åtskilliga kärror med väggrus för att avsluta både stödmurar och gångar.

 

Det var lite ont om plats på Amandas uppfart, som för närvarande är belamrad av massor med okluven ved, så lastbilen hade lite svårt att få plats med lasset, utan att det rasade ner i slänten. Därför var det nog tur att jag även hade beställt två jättesäckar med matjord, som nu kunde placeras ovanför själva grushögen. (Det hade nog ändå räckt med en, för jag har inga påtagliga behov av större mängder matjord just nu. Men förr eller senare kommer den förstås tt gå åt, och även om de jättestora säckarna på Amandas uppfart ser lite bisarra just ut, kommer de att skydda jorden från att bli infiltrerad av invandrande ogräs under lagringstiden).

 

Just nu handlar det dock om att avsluta tre projekt på framsidan av tomten; entrélandet, sydvästra tomthörnet och framför allt den gatstensbelagda bilplatsen framför huset. Alla tre har fått stå på vänt länge, på grund av att det fattats grus, men nu blev det äntligen av. Det känns alltid bra när ett projekt blir färdigt, och den här veckan hade jag chansen att avsluta hela tre stycken. Jag började med bilplatsen, för även om jag normalt bara använder min bil en gång i veckan, finns det risk att den flera centimeter höga kanten mellan asfalten och stenläggning körs sönder, om den inte fixas så fort som möjligt.

 

Asfalten drogs ju upp längre på infarten beräknat, men trots det fattades det ett sjuttiotal stenar, så jag började med att kolla om något av mina vanliga inköpsställen hade gatsten till salu. Men så väl var det förstås inte. Gatsten är tydligen inte "inne" längre; folk verkar föredra marksten av betong, som är lättare att lägga, eftersom den är regelbunden både i storlek och tjocklek. Själv gillar jag däremot det oregelbundna, så nu blev det att improvisera, och samla ihop alla de enstaka gatstenar som använts på andra ställen av tomten, under perioder då jag haft brist på flata stenar till murar och stensättningar.

 

Jag lyckades faktiskt hitta ett fyrtiotal, och resten plockade jag från kanten mot vinbärsbuskarna, som ändå hängde in rätt långt över själva stenläggningen. Sen blev det ett plockande och pusslande, som faktiskt tog tre dagar, eftersom även delar av den gamla stensättningen måste rivas upp för att jämna till ytnivån. (Jag behövde förstås dessutom fylla nya hål i stensättningarna med flata stenar, på alla de olika ställen där jag hade plockat ut gatstenar).

 

Nästa delprojekt, som gick betydligt snabbare, var att fylla alla håligheter i stödmurarna med grus. Och avslutningsvis jämna ut gångytan i sydvästhörnet, och täcka den med de betongplattor jag hittade under rhododendronsnåren för några veckor sedan. Allt som allt känns det väldigt tillfredsställande att avsluta projekt. även om själva slutintrycket oftast bara blir att området har sett ut just så här i många år. Fast just det är kanske också det bästa resultatet av ett lyckat projekt.Det har ju också varit midsommarafton i veckan, med sedvanliga lekar och dans runt majstången nere vid badplatsen. Eftersom jag har svårt för folksamlingar, deltar jag aldrig i själva firandet. Traditionellt har jag dock en stående uppgift i förberedelserna, eftersom jag förväntas tillhandahålla blommor till midsommarkransarna. Det brukar inte vara någon direkt betungande uppgift, men det går åt mycket blommor, och i år blev det besvärligare än förväntat.

 

Sommarblomningen bland både buskar och ängsväxter har ju varit helt bedövande i år, men vi det här laget hade nästan allting blommat över. Jag brukar ta en extra lång hundrunda kvällen innan och plocka alla vägkantblommor jag ser, men i år blev resultatet klent Det löste sig dock till slut, med hjälp av några riktigt storvuxna perenner, som lupiner, plymspirea, svärdslilja och videört. Lite för mycket gult och vitt blev det i mina buketter, men till en midsommarstång får det duga.

 

Sen började det förstås regna, precis när det var dags för själva firandet, vilket jag tyckte var lite taskigt av Han Däruppe. Visserligen välkomnar jag som trädgårdsägare varje skur, men kunde han inte ha väntat ett par timmar? Inte kom det tillräckligt mycket heller; jag börjar redan frukta en upprepning av förra sommarens långtorka. Hittills har det inte blivit många millimeter, men tydligen räckte det för att locka fram de första sommarkantarellerna. Jag hittade en handfull på hundrundan i Bälinge.

 

Det egna midsommarfirandet begicks med tillgängliga delar av familjen Familj, d.v.s middag hos Göran och Gun med Boel och Lennart, plus Anna med barn. Niklas med familj är kvar i Portugal, och Emilie är medlem av nån kufisk förening, som samlar på fyrar och tydligen har som tradition att fira midsommarnatten genom att ligga på rygg runt en fyr, med fötterna mot väggen. (Förmodligen strömmar tillräckligt med kosmisk energi ner genom fyrtornet för att energipåslaget ska räcka resten av året).

Fast vad vet jag. Det är nog säkrast att intervjua Emilie, för att få en mer adekvat beskrivning...  

Presentation


Trädgård och hundar upptar en stor del av mitt liv.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2019 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards