Han var 6 år yngre än jag, och hann fylla 76 så sent som för en dryg vecka sedan. Men även om han har varit sjuk väldigt länge, och vi visste att operationen var riskabel kom det ändå som en total chock för både mig och min syster. En enda ljuspunkt i mörkret är att hans dotter Anna åkte upp på söndagsnatten, så hon var hos honom underde sista dagarna av hans liv

Det är säkert ett par år sedan Ola och jag träffades fysiskt senast, eftersom jag känt mig för virrig i huvudet för att ta mig upp till Östersund på egen hand. Men vi har haft sporadisk telefonkontakt , och han brukadealltid kommentera min veckodagbok, även så sent som i förra veckan. Jag fick meddelandet v över min mobil från hans son Johan, när jag var ute på min dagliga promenad med hunden, och det gjorde att det kändes extra orättvist att jag, som är sex år äldre, fortfarande kan gå på dagliga långpromenader.

Att åka upp till Östersund för begravningen känns uteslutet, och jag hade hoppats att han kanske skulle vilja bli begravd på Skogskyrkogården i Alingsås, där ju både mor och far ligger. Men når jag träffade Gun och Göran senare på dagen, fick jag veta att han själv ville att hans aska skulle bli strödd vid Mårten Larsa-tjärnen, som länge har varit favoritmålet för hans fisketurer. Och det känns ju väldigt rätt och riktigt; att få sluta på en plats där man har känt sig lycklig och tillfreds så många gånger i livet.

Sov gott, lillebror, och hoppas att fisken nappar även på den andra sidan