Egentligen är jag alldeles för gammal för att spetta upp stora stenar ur marken och köra runt tunga slottkärror med jord och grus.

I år fyllde jag 78, men jag har turen att vara väldigt frisk, åtmistone hittills. Förmodligen har jag bra gener också, åtminstone på mors sida. Mor blev nittio, trots - (eller tack vare, enligt henne själv) - att hon var storrökare. De senaste åren rökte hon otroliga tre paket om dagen. När man försökte få henne att dra ner på konsumtionen, svarade hon alltid att hon var den enda i sin generation som fortfarande levde, och att det var cigaretterna som höll henne vid liv.

Själv har jag aldrig rökt, men jag har nogt ärvt både mors konstitution och tjurighet, så jag räknar med att ha åtminstone ett dussin bra år kvar. Jag har i stort sett inga ålderskrämpor, och jag ser till och med bättre nu än när jag var ung, efter mina starroperationer. (Man fick välja om man ville vara närsynt eller översynt, så jag valde att fortsätta att vara närsynt, eftersom det var vad jag var van vid. Så när alla mina jämnåriga sätter på sig läsglasögonen, klarar jag mig bra utan). Svensk sjukvård är fantastisk!

Fast inte alltid. Förra året fick jag ett meddelande från Landstinget att jag inte längre var berättigad till fri mammografi, p.g.a min ålder. Vill jag ha det i forsättningen, måste jag betala för det. Det är inte själva kostnaden som retar mig, utan att jag inte heller får lov att gå till de mammografibussar som kommer till Alingsås årligen. Vill jag ha mammografi i forsättningen, måste jag alltså beställa tid och åka till Borås. Det tar halva dagen med buss, så i så fall lär jag bli tvungen att köra bil dit. Är det vettigt att jag, (och alla jämnåriga eller äldre gamlingar), ska tvingas köra 9 mil för en mammografi, när bussen ändå är i Alingsås?

Det gör mig så förbannad att jag nästan funderar på att engagera mig politiskt, trots att jag avskyr politik.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har lyckars förlora min armbandsklocka ute i snön på morgonpromenaden med hunden, och så här i efterhand har jag svårt att fatta hur det kan ha gått till. Varför jag plötsligt skulle ha haft behov att skala av mig vantarna för att titta på klocka...

Jag är fortfarande utan bil, och eftersom det är jobbigt att ta bussen till och från affären skjuter jag besöken framför mig så länge som möjligt. Det avgörande är när filmjölken tar slut, vilket händer var nionde dag, och på måndagen, (15.11), var d...

Det har blivit lite si och så med bloggrapporterna på sistone – det ser ut som jag har tappat bort ett par veckor helt och hållet, och de senaste bloggarna är dessutom feldaterade. Inte för att det spelar så stor roll – det händer inte så...

Minns i november, den ljuva september, den tid då äpplet faller moget. Grå är november men ljus är september, för den som bara väntar troget. Mörk är december men ljuv är september, då livet är öppet och redoboget. Dofter vi anar och vinden oss manar...